Igår var vi och besökte konstverket Nimis. Solen sken och det var varmt och vägen från bilen till Nimis var brant och svår att gå. Det gällde att hålla tungan rätt i mun när man gick.
Nimis var ett virrvarr av ihopsnickrade träpinnar och herr konstnär var där och spikade lite här och lite där.
Killarna tyckte det var toppen att klättra omkring och vi vuxna satte oss på klippan och vilade. Killarna hittade en väg som ledde upp på bergen och kom tyvärr lite vilse. Alex fick panik och lyckades på något vis irra sig tillbaka till oss efter ett tag men hade då trillat nerför en brant och såg ut som en lergubbe med skrapade ben.
Vi hittade de andra killarna i bergen och började gå mot bilarna igen men Alex var helt slut och mådde illa. Det stora misstaget var ju att vi lämnat kvar all dricka i bilarna. Det skulle behövts längs vägen. Försökte peppa Alex att fortsätta gå men det var inte lätt. Han var ledsen och hade ont i benen. Dom andra hade gått i förväg för att hämta dricka. När vi mötte dom andra igen vid kaffestugan hade Affe köpt isglass och det var precis vad Alex behövde.
Summan av dagen var : slutet gott - allting gott. Det hade ju varit roligt trots lite missöden.