Äntligen....

Äntligen fick jag då hem Alexander. Han har haft det jättebra. Dock blev det inget av att sova ute pga div. problem med organissationen. Dom har varit ute i skogen, lekt lekar, badat och en massa annat. När jag hämtade honom på macken var bussen rejält försenad och när den kom vällde alla barnen ut och väskor skulle samlas ihop, gärna rätt väska till rätt person. "Du har väl inte glömt något på bussen" är väl en standardfråga som man bara måste ställa men man får ju alltid samma svar - nää! Väl hemma slänger han sig i soffan med sina surt doftande fötter. Då får han för sig att han bara måste vara med på Kalvinknatet så det blev till att skynda sig svänga ihop lite mat och sen körde vi igen.

Kalvinknatet gick av stapeln i Pildammsparken, tallriken. I detta fina vädret, tyvärr med kalla vindar, var där så mycket folk och det kryllade av barn i åldrarna 6-12 år. 100kr kostar det att efteranmäla sig. Han ställde sig på startlinjen och sen gick startskottet. Jag tappade bort honom direkt men fick tänka på att han följer strömmen och kommer i mål så där får jag leta upp honom. Mycket riktigt. Efter ca 7 minuter kom han - slutkörd. Men han var nöjd att han hade varit med. Det var ju sista gången för hans del.