Idag var vi på simtävling igen. Denna gången var det enbart inom klubben, kallas Minimaxi. Man ska försöka få så bra tid som möjligt och gärna bättre tid än vad man hade sist. Det gick som en dans. Två stycken silvermedaljer varav den ena var en fjärdeplacering inom sin gren. Inte illa. Solen sken och det var ljuvligt varmt. Det kändes när man satte sig i bilen - jag hade bränt axlarna. Hoppsan.
I tisdags var det blodomloppet. Ett lopp på 5 km resp 10km som ordnas av bla Ica med världens bästa matkasse efteråt. Det var potatissallad, lax, bullar, pålägg, dricka och en massa annat mumsigt. Solen sken och Maria och jag pinnade på. Vi gick så fort så Maria fick ont i ryggen och i skinkan. Ingen träning alls ett tag fram över, inte ens promenader blev hennes dom hos Mårten och Alessandro några dagar senare. Ni kommer väl ihåg dom sedan mina turer? Troligtvis har hon haft problemet redan innan och framkallat det med vår raska marsch. Men, det var trevligt så länge det varade. Tur att det var sista loppet för våren för vår del.
Ovan en bild från blodomloppet tagen från läktaren där vi satt och åt. Såååå mycket folk. Den andra på Alexander där han stolt visar sina medaljer.
1 kommentar:
Kanami sang imo blog. Daw spaghetti.
Skicka en kommentar